Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden Expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden Expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation.

This study aims to investigate expressive writing in young adolescents, based on the model constructed by J.W. Pennebaker. Qualitative analysis of written essays has been conducted, the main purpose being exploring descriptions of relationships and expressions of emotions. Further-more, the intention has also been to study eventual gender differences and their forms of expressions in the essays. The participants were seventh- and eightgraders, gathered from two schools in Sweden.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser.

Studiens syfte var att utvärdera om skillnad förelåg i användning av expressivt språk under en lekobservation mellan två grupper av barn med autismspektrumstörning som fått olika behandlingar. Variabler som analyserades var fördelning av det totala antalet ordsatser mellan ordsatsnivåer, högsta uppvisade meningsbyggnadsnivå, meningars fördelning mellan grammatiskt och kontextuellt korrekta, endast grammatiskt korrekt eller endast kontextuellt korrekt samt förekomst av outtydbara utsagor och användning av lekljud. 20 av barnen behandlades med Intensiv imitationsträning och 15 av barnen med Intensivinlärning för små barn med autism. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna avseende användning av expressivt språk. Båda grupperna formulerade 90 % av meningarna grammatiskt och kontextuellt korrekt.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & Wångby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

The purpose of the present essay, as part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers, was to investigate the rate of both deliberate self-harm (DSH) and risk behaviour related to eating disorders in 14-year-old swedish adolescents, gender differences in DSH, and possible correlations between DSH and risk behaviours related to eating disorder. In addition, the effects of expressive writing (Pennebaker & Beall, 1986) on DSH and risk behaviours related to eating disorders were investigated. Data from two pilot studies are included. In total, 198 14-year-olds from four different schools in southern Sweden participated. For the purpose of measuring the rate of DSH, a simplified version of Gratz's (2001) Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI) was used.

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136, fördjupningskursVt 2013Handledare: Kaarlo Voionmaa Examinator: Qarin Franker.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och språk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lärare för skolår 7-9. Intervjuerna handlar om hur lärarna använder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mån de anser att språket har en grundläggande betydelse för lärandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen är att lärarna i de samhällsorienterande ämnena och språk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lärande än lärarna i naturorienterande ämnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det är viktigt att lärare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det påverkar huruvida eleverna får rätt förutsättningar att arbeta efter läroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet.

Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

The aim of this Master thesis is to analyse the interaction in between reading and writing based on young writers experience. My approach was to investigate how writersread literature and how they look upon their reading in relation to their own writing.Seven young people has been interviewed in this qualitative study, based a theory about their reading and reading habits. They were asked questions about reading habits and theirview upon the connection between reading and their own writing.Previous studies of Swedes´ reading habits prove that relaxation and pleasure are the most common reasons for literary reading. This differs from the present study, where my findings shows that writing people, more than other, read literature, in the way people in general read non-fiction. That is with a purpose beyond the actual ?situation of reading?.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anställda inom Halmstads kommun använder sig av visionen ? Halmstad 2020 och värdegrunderna den vilar på i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om kommunikation, värdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört två informantintervjuer, samt tio intervjuer inom två olika förvaltningar i kommunen. Vi har även tagit del av olika dokument som har legat till grund för vår studie.